Datorknip

 
Pappa beställde en ny hårddisk till mig häromdagen som gör att min dator körs mycket snabbare än den jag redan har, vilket är superbra! Igårkväll gjorde jag backup på allting som jag ville ha kvar (musik, SSO-grejer, mina videos och sånt, det viktigaste ni vet) och pappa rensade min dator och bytte hårddisk.
 
Nu idag har han installerat om datorn och lagt in alla mina grejer som jag gjorde backup på. Men han måste installera en massa program som förmodligen kommer ta några timmar, och jag börjar tvivla på utifall jag kommer kunna logga in i tid till klubbmötet ikväll vid 20.30. JA, det tar skitlång tid att installera om en dator!

Så nu vet ni utfall jag inte kommer in till klubbmötet, fina vargar, och varför jag inte svarat på en massa brev (som jag är säker på att jag har i brevlådan inne i SSO nu), och varför det är lite dött här.

(Pappa gick ut med hunden så då hann jag skriva detta utifall ni undrar) Jag kommer snart igång igen!
 

Dra timmerstockar

 
Jag fick Kanel att jobba lite ;)
 
 

Kapitel 11 - "Tala med mig, Snow!"

 
Har du inte läst tidigare kapitel? Gå in här då!
 
 
Han sprang. Han sprang så fort benen bar honom. Det Snowdream visste var, att han älskade det. Varje gång han och Renee kutade fram över vägarna, oavsett om det var för att rädda Jorvik, var påväg att missa en av de stora tävlingarna – championaten – eller bara för springandets skull, så var det lika underbart varje gång.
     Nu sprang de, av en orsak som han faktiskt inte visste om. Renee stod upp i sadeln på hans rygg. Hon behövde inte mana på honom, säga åt honom att skynda sig. Han visste att hon visste att han sprang för allt han var värd. Vägen genom Hollow Woods var mörk, solen hade börjat gå ner och det blev allt svårare att se. Men inte var det något problem för Snow. Han kunde det här vägen utantill.
     Efter några minuters intensiv ridning såg de dem första lamporna som sken i Valedale. De saktade av och fortsatte i kort galopp förbi stallet och några hus innan de kom fram till Elisabeths hus. De hade tur, för hon stod ute och vattnade några av sina blommor. Renee gjorde en tvärbromsning nästan precis bredvid den äldre druiddamen.
     ”Nämen Renee”, sa Elisabeth förvånat när hon vänt sig om. ”Vad får mig den äran av att se dig här så sent på dagen?”
      Renee hoppade av Snows rygg och gick fram till henne. ”Jag behöver prata med dig om en sak som hände idag. Faktiskt bara för någon timme sedan.”
      Elisabeth kunde höra hur allvarlig Renee lät, och det blev hon med. ”Ojdå, kom så sätter vi oss på bänken här borta och berätta allting för mig, kära barn.”
      Snow blev glad inombords när han skrittade efter dem till bänken. Han visste att Elisabeth hade föreslagit att de skulle sitta ute för att han skulle kunna va med och lyssna. Det var inte roligt att vänta utanför utifall de gick in i huset.
      När Renee och Elisabeth slagit sig ner på bänken ställde han sig bredvid Renee och sänkte sitt huvud till hennes nivå, han ville höra allt hon sa.
      Först var hon tyst, som om hon behövde tänka efter hur hon skulle formulera sig. Men till slut tog Renee till orda och berättade allt som hade hänt.
      Det var när hon kom till biten där hon och Ashy hade förflyttats, som Snow spetsade öronen extra mycket.
      ”Jag förstår inte hur det gick till”, mumlade hon. ”I ena sekunden var vi på klippan, i nästa står vi i säkerhet på ängen långt bort ifrån bergen.”
      Elisabeth såg fundersamt ner i marken. Hon snurrade en ring på fingret. Snow såg hur Renee tittade på henne, hur hon väntade på svar.
      Efter en stund såg Elisabeth upp och tittade på Renee igen. ”Det här rosa skenet, var det bara rosa?
      Renee tänkte efter. ”Njaa, det hade vissa toner av mörklila i sig. Men det kom så våldsamt, så snabbt. Det liksom skiftade till framför ögonen sen helt plötsligt blev det svart.”
      Elisabeth höjde på ögonbrynet. ”Svart?”
      ”Ja, för jag blundade jättehårt.”
      Den gamla damen nickade.
      ”Renee kära du, du om någon borde väl kunna koppla det rosa skenet till någonting”, sa Elisabeth och log.
      ”Pandoria?” viskade Renee.
      Elisabeth nickade.
      ”Men hur? Jag kan väl inte förflyttat mig och Ashwhisper till Pandoria för någon sekund för att sedan förflytta oss tillbaka till Jorvik?” Renee stelnade till.
      Elisabeth log. ”Jag tror faktiskt det är precis vad som hände.”
      ”Men… hur?” frågade Renee och slog hjälplöst ut med händerna.
      Elisabeth tog Renees händer och la dem i hennes knä med sina händer ovanpå. ”Kära barn, Alex har Åskviggen som sitt element, Anne har Solen, Linda har Månen och Lisa har Sjärnan. Men du Renee, du har alla fyra som ditt element. Eller, som dina element. Du är lika stark som de fyra tillsammans. Det vore ju inte alls konstigt om du börjar få symptom på att du kan öppna en portal, eller förflytta dig till Pandoria precis som Anne.”
      Renee såg ner i marken. ”Nej det är ju faktiskt sant. Men ingen av mina krafter har visat så som det gjorde nu!” sa hon och såg upp på Elisabeth.
      Den gamle ryckte på axlarna. ”Det varierar helt enkelt när ens krafter visar sig. Men jag skulle gissa på, eftersom du förflyttade dig i just det ögonblicket, så berodde det nog på stark överlevnadsinstinkt. Så jag tror du gjorde det rent instinktivt, utan att tänka. Det brukar också vara så som krafterna visar sig första gången, instinktivt.”
      Renee nickade långsamt. Elisabeth la Renees händer i hennes knä och släppte dem sen. ”Det är en sak jag dock inte förstår, sa du att hingsten… kastade stenblock på dig?”
      Snow stelnade till, det hade han inte förväntat sig att hon skulle fråga. Men han blev ännu mer förvånad över varför Elisabeth inte kunde koppla de själv. Hon och Avalon hade ju tränat Snow, Ashy och Melody för inte så länge sen, så hon visste mycket väl om vad som pågick. Snow gissade dock att hon kanske spelade att hon inte visste framför Renee för att hon inte var redo at veta än.  
      ”Ja”, mumlade Renee. ”Det känns fortfarande som om det är en illusion. Men jag vet att jag såg det.”
      ”Jag tror dig”, sa Elisabeth allvarligt. ”Men jag undrar, såg du något tecken på magi?”
      Renee la huvudet på sned medan hon tänkte men skakade sen på huvudet.
      ”Inget rosa skimmer? Inte någon antydan till användning av magi? Ljus som mörk?”
      Renee skakade på huvudet. ”Ingen alls.”
      En rynka bildades i pannan på Elisabeth. Plötsligt reste hon sig upp och försvann in i huset. Renee satt förvånat kvar, och kastade även en blick på Snow. Han såg på henne och sen på huset, vad hade flugit i henne? Snow undrade om Elisabeth skulle berätta för Renee i alla fall.
      När Elisabeth kom ut bar hon en bok i händerna. Hon la ner den på bordet och började bläddra. ”Jag känner igen det där… det låter bekant… Något jag läste om för flera år sedan..”
      Fler sidor bläddrades förbi. Sedan helt plötsligt ”Aha!”
      Renee hoppade till där hon satt. ”Har du hittat något?”
      ”Ja, Den Forna Hästlegenden.”
      Både Snow och Renee lutade sig fram mot boken, skulle han få svar på varför han och tre andra var i kontakt med de fyra elementen?
      ”En legend lika gammal som jorden berättar om krafter där hästarna kunde kontrollera de fyra elementen”, började Elisabeth. ”En häst var graciös, vacker, och när den galopperade såg det ut som att den svävade. Den representerade Luft. En andra häst var livlig, flexibel och formbar som representerar Vatten. Den tredje var hetsig och kvicktänkt som representerar Eld. Den fjärde var muskulös, kraftigt byggd och med ett stabilt sinne som representerar Jord.”
      Renee lyssnade med stora ögon. Snow däremot stod helt tyst och stirrade, hittills stämde allt som den gamla druidkvinnan sa.
      ”Några gånger i historien så har människor sett tecken på hästar som har dessa egenskaper. Ingen har däremot lyckats få någon närmare titt, eller att man är 100% säker på att det är sant. Intervallen där man sett symptomen på hästar är väldigt olika. Ibland skiljde det några decennier mellan två olika generationer av element-hästar. Ibland tog det flera hundra år. ”
      ”Du tror inte element-hästarna har någon koppling till Ödesryttarna?” frågade Renee.
      ”Inte vad jag läst och hört”, svarade Elisabeth och såg upp ifrån den gamla boken. ”Men eftersom du sa att den här hästen var vild, så kan det ju inte varit Meteor, Concorde, Tin-Can eller Starshine.”
      Nu är det en koppling dock, tänkte Snow. En jävligt stor koppling. Alla element-hästarna tillhör en Ödesryttare.
      Elisabeth stängde boken på bordet. ”Jag ska forska vidare om element-hästarna och återkommer till dig om jag hittar något intressant.”
      ”Tack så mycket”, sa Renee och ställde sig upp. ”Jag väntar med spänning.”
      Snow ruskade på huvudet. Äntligen var det dags att gå.
      ”Men Elisabeth?” sa Renee plötsligt.
      ”Ja, kära du?” Hon vände sig mot Renee med boken i famnen och ställde sig upp.
      ”Alex, Lisa, Anne och Linda kan kommunicera med sina hästar. När kommer jag lära mig att kommunicera med Snow?”
      Snow stelnade till, han hade inte väntat på att Renee skulle ställa den frågan. Han vände sina ögon mot henne och fann att hon tittade på honom.
      ”Även det varierar”, svarade Elisabeth av erfarenhet. ”Men om man ska jämföra med de andra flickorna, så började de faktiskt tala med sina hästar när deras första symptom på krafter uppenbarade sig. För du minns väl att Meteor började prata med Linda när hon hade fått sin första vision?”
      Både Snows och Renees ögon blev stora medan Elisabeth log. Renee vände sin blick mot Snow, medans han inte visste vad han skulle göra. Han flackade lite nervöst med öronen.
      ”Snow, kan du tala med mig?”
      Hans blick flackade, han ville tala med henne. Han hade alltid velat tala med henne, men inte kunnat. Snow gnäggade förvirrat.
      Renee verkade envis. Hon steg fram och la ömsint sina händer om hans huvud. ”Tala med mig Snow!”
      Han frustade lågt, skulle det ens kunna gå?
      Plötsligt hördes hon, tydligt och klart i hans huvud, trots att hon inte rörde på läpparna.
     Snow, hör du mig?
     Hans blick blev med ens väldigt fokuserad och han tittade in i hennes ögon.
     Ja, jag hör dig Renee.
 
 
Nästa kapitel kommer nästa fredag!
 
 

True words spoken

 
Rose Shadowlee skrev ett inlägg på sin blogg som vi alla egentligen bör tänka på. Inlägget hittar ni här.
 
Det handlar om SSO och pengar:
 
Det är många gånger jag hör folk klaga på att allt är så dyrt och varför kan vi inte få saker gratis? Det finns ett jätte enkelt svar på det. De måste ha pengar för att göra spelet. Det här är inte något de gör som en hobby. Det är lite över 25 anställda som jobber med eller omkring det här spelet och de måste få lön. Det här är ett jobb för dem, antagligen ett drömjobb för jag kan inte tänka mig att de får så jätte mycket i lön. Sen så kostar det att göra spelet, programmen och servrar och allt som behövs för att få spelet att fortsätta och att vi ska ha roligt i spelet. 
Blev riktigt irriterad idag när jag läste någons blogg som sa att "de bara vill tjäna pengar". Ja, det vill de för annars kan de inte göra spelet eller ha råd för att ge lön till sina anställda. Får dem dåligt betalt så kan de inte jobba med spelet och/eller letar efter något annat jobb och i slutändan så slutar Star Stable Online att utvecklas och det betyder inget mer Star Stable för någon.
Om man jämför kostnaderna med andra online spel så är Star Stable väldigt billigt och generösa med många grejer som t.ex. att man kan spela upp till level 4 gratis eller dubbel sc helg (fast det är borde generöst och listigt av dem) eller att kunna köpa lifetime för en summa. Många spel kräver månadsavgifter som kostar mer än 49 kr.
 
Så jag ber er, om någon läser det här, att ha förståelse för kostnaderna. Vill vi spela SSO så får vi betala. Det är så hela vårt samhälle funkar! Deal with it!
 
Hon skriver i stort sett det som jag tänker på ibland när jag ser vad saker kostar osv i spelet. Riktigt bra skrivet Rose!
 

A Walk Along The Beach

 
 
Kanel blev level 6 idag (levlade honom inte igår, orkade inte). Resten av kvällen/eftermiddagen ska jag titta på film och slappa <3
 

Fler bilder på Kanel!

 
 
 
 
 
 
 
(*host* fler bilder på Kanel och Jen & Dakke..)
 

3 bilder, 3 händelser

 
 
'
 
 
 

"Weekend"?

 
Det känns som att det är söndag idag.. xD Men nu är jag hemma efter några fantastiska dagar hos Mel! :') Har alltid lika kul uppe hos henne <3
 
 
 
Smaug kommer (äntligen) komma upp i level 15 imorgon :D Får se om det kommer hamna en nordsvensk i mitt stall också...
 

Off again

 
Sorry för inget inlägg igår (jag har ju som sagt en "regel" att skriva minst ett inlägg per dag) men jag var ute och "levde livet"! Var med familjen och hade det allmänt gött ^w^
 
När ni läser detta så sitter jag i bilen påväg upp till Stockholm! Jag ska hälsa på Mel igen :DD Blir borta tills tisdag, så eventschemat för vargarna får vänta tills jag är hemma. Så utifall det blir tomt på inlägg de närmaste dagarna vet ni varför! c:
 
 
Jag tror vi ofta missar hur vackert det egentligen är inne i SSO. Vi är där så ofta så vi ser inte charmen i denna fantastiska 3D-värld.
 

*_*

 
JAG SKULLE GE VAD SOM HELST FÖR ATT SE TWO STEPS FROM HELL LIVE <3333 *----*
 
 
 
 
 

Kapitel 10 - Förflyttningen

 
Jag är sämst på att släppa min serie... jag ska försöka bättra mig! Men som sagt, om man inte har motivationen att göra något men gör det i alla fall, så blir det inte lika bra om man skulle viljat göra det. Om du inte läst tidigare kapitel, gå HIT. Jag tänkte försöka släppa min serie varje fredag, både för att ni ska ha något att se fram emot, och för att jag ska försöka komma igång med skrivandet och hålla kvar det x)
 
 

Innan jag ens förstod vad som hände befann jag mig i luften och föll neråt. Jag hörde Renee ropa mitt namn ovanför mig, men jag hann faktiskt inte känna någon rädsla. Antagligen för att det gick fruktansvärt fort.
      Jag hann falla kanske 10 meter innan jag använde mina krafter för att putta in mig själv mot klippväggen. Klippan jag hamnade på var mycket smal, och det var knappt att jag fick plats med mina stora hovar. Ett irriterat frustande undslapp från min mule. Jag skulle inte ha några problem alls att ta mig härifrån. Problemet var att göra det så trovärdigt som möjligt utan att Renee skulle misstänka att jag besitter kraften att kontrollera elementet luft.
      ”Ashy?!” Renees skärrade röst nådde mina öron, och jag gav upp en lätt gnäggning till svar.
      Jag kunde nästan höra hur hon suckade av lättnad. Men plötsligt kunde jag känna hur energin där uppe förändrades. Det hördes skrapande ljud och tunga steg, jag förstod plötsligt att den skadade hingsten hade ställt sig upp. När jag tittade upp mot klippavsatsen som jag hade fallit ner ifrån såg jag till min förskräckelse Renees rygg precis intill kanten. Hon backade ett steg för att snabbt inse att klippan tog slut, och lite småsten föll ner i mitt ansikte. Jag ruskade på huvudet för att bli av med dem, vad hände där uppe?
      ”Jag vill inte skada dig”, mumlade Renee och jag kunde höra att rädslan i hennes röst började ta form.
       En arg gnäggning hördes, och plötsligt började klippan skaka. Rädslan grep tag i mig också, vad hände? Jordbävning? På Jorvik? Det var väl ändå inte möjligt. Jag hörde stenblock rulla, och i nästa sekund gen Renees skrik genom mina öron. I precis rätt ögonblick tittade jag upp, såg hur hon föll och grabbade tag i hennes jacka innan hon försvann nedanför mig. Hon fumlade darrande efter min man och grep tag i den hårt när den nuddade hennes fingrar. Jag svingade upp henne på min rygg och hon landade tryggt i sadeln.
       ”Vad är det där för hingst?” frågade hon mig skärrat. Jag kände att hon darrade fortfarande när hon grep tag i tyglarna. ”Den verkar fruktansvärt rädd, och… han… stenblocken..”
       Jag förstod att hon hade sett honom använda sitt element, och jag förbannade honom för det. För att hon skulle sluta tänka på det ruskade jag på huvudet och gnäggade högt.
       ”Du har rätt Ashy”, mumlade hon. Beslutsamheten återvände till rösten. ”Vi måste ta oss härifrån.”
        Då började klippan skaka igen. Jag gav ifrån mig en lätt skrämd gnäggning, och fick ett lugnande hyschande och en klappning på halsen till svar.
        ”Hingsten verkar väldigt rädd”, sa hon. ”Men, jag förstår inte hur-”
         Då slets det plötsligt ut stora klippblock ifrån väggen och sköts ut som kanonkulor. Det hade nog varit häftigt att se på avstånd, men nu var det ju så att dessa ”kanonkulor” sköts ut några centimeter ifrån min kropp.  Jag skriade högt och stegrade, jag skulle bli tvungen att använda min kraft nu. Men i samma veva som jag stegrade, så kände jag hur Renees energi förändrades. Den blev stark, beslutsam och den dröp av överlevnad. Instinktivt tittade jag nästan bak på henne för att se vad som stod på. Det var då ett rosa skimmer flög förbi mina ögon, så fort och våldsamt att jag nästan blev yr.

 

        När blicken klarnade förstod jag inte riktigt vart jag var. Framför mig bredde en äng ut sig, med några tallar vid änden. I bakgrunden såg jag havet. Jag blinkade, hade jag dött? Vad hände egentligen?
        När jag vred på huvudet såg jag i alla fall att Renee satt kvar i sadeln, och hon satt spänt ihopkrupen intill min nacke och klamrade sig fast i manen med hårt ihopknipna ögon. Jag gnäggade vänligt mot henne, och sakta såg jag hur spänningen släppte i hennes kropp innan hon öppnade ögonen. Hon såg lika vilsen ut som jag. Renee smackade på mig till skritt och vi gick några meter över ängen innan vi vände oss om. Plötsligt kom jag underfund med vart vi befann oss. På en av ängarna, mitt i södra Firgrove. Framför våra ögon bredde sig Firgrove-bergen ut och verkade nästan nudda molnen som svävade förbi intill topparna. Och på en av bergssidorna, kunde jag se hur klippblock föll ner.
        Det var ju där vi hade stått för bara några sekunder sedan.
        Både jag och Renee var lika förvånade. ”Jag förstår inte”, mumlade hon. ”Hur?...”
        Jag frustade lätt, var det jag som hade orsakat det? Eftersom jag var på väg att använda mitt element…
        ”Vi måste snabbt tillbaka till stallet”, sa Renee. ”Jag måste tala med Elisabeth.”

När vi kom tillbaka till stallet hördes upprörda röster lite varstans. Tydligen hade Renee skadat sig när hingstens stenblock hade puttat ner henne från klippan, och fått skrapsår i ansiktet. Jag hade haft full upp att kolla om hon var vid liv att jag missade dem. Vi red in i stallet, och Renee fick snabb av mig utrustningen innan hon ledde in mig till en box.
      ”Min fina tjej, vilket trauma det måste varit för dig”, mumlade hon tröstande medan hon borstade min päls.    Jag hade inte varit så rädd, men överaskad hade jag allt blivit. Hingsten betedde sig som ingen häst jag sett göra förut.
       När hon var klar gick hon därifrån för att prata med Steve och några andra vuxna. Jag steg fram till boxens kant, de andra var också inne i sina boxar. Jag hade helt missat att det hade blivit sen eftermiddag. Vad det något som hände med mig?
      ”Askan, vad har hänt?” Snows oroliga röst hördes ifrån gången mitt emot mig. Men jag visste att det inte var mig han var orolig för, - i alla fall till största delen – utan det var Renee.
      ”Är Melody inne från paddocken?” frågade jag honom istället.
      ”Jag är här” hörde jag från boxen till vänster om mig, och när jag vred på huvudet så såg jag hennes huvud sticka ut från hennes box.
      ”Bra”, sa jag. I ögonvrån såg jag hur de andra hästarna i vår familj stack ut sina huvuden från sina boxar, alla ville veta vad som hade hänt med Renee. Vi hade inte berättat för dem att jag kunde kontrollera elementet luft, att Melody kontrollerade elementet eld och att Snow kontrollerade elementet vatten. Jag hade ingen lust att dra hela historien för dem heller, så antingen skulle de bli väldigt förvirrade av vad jag skulle säga, eller så skulle de bli misstänksamma och få lite aningar om vad som var på gång.
      ”Jag och Renee träffade på.. en hingst när vi var ute och red” sa jag, automatiskt lägre för att de andra inte skulle höra. Stackars Luna sträckte på sin lilla ponnyhals över sin box för att kunna höra.
      ”Inte intressant”, muttrade Snow. ”Varför blev hon skadad?”
      Melody gnäggade irriterat. ”Snow, käften. Låt Ashy berätta klart.”
      Snow gav henne en mordisk blick men såg sedan på mig igen.
      ”Denna hingst…”, började jag försiktigt. Jag var tyst i några sekunder. ”Han är Jord.”
       Det tog ytterligare några sekunder innan jag såg hur förståelsen sjönk in i Snows och Melodys ögon. De andra däremot såg ut som om jag pratade i höet.
      ”Är han jord? Ashy, pratar du inte lite strunt nu?” frågade Lycka ifrån sin box längre ner i gången.
      ”Jaa, det säger inte mig så mycket heller”, mumlade Brisingr med sin djupa röst.
      ”Jord? Så du hittade honom äntligen!” utbrast Melody och såg på mig. ”Hur var han?”
      Jag skakade långsamt på huvudet. ”Han var… manisk. Han betedde sig på ett sätt jag inte trodde hästar kunde bete sig på. Helt galen. Jag sa till och med till honom – mitt framför Renee – att vi bara ville hjälpa honom. Men han protesterade blankt och sa att han inte behövde någon hjälp. Det som var oroväckande dock är att han hade fruktansvärt många sår, och var rejält skadad.”
     ”Låter som att han inte bara var skadad fysiskt”, muttrade Lycka. ”Men jag fattar fortfarande inte vad du snackar om.”
     ”Hur skadad? På vilket sätt?” frågade Snow och han hade återfått befattningen.
     ”Djupa blodiga sår”, svarade jag. ”Vissa hade till och med torkat. Manen och svansen var ett enda virrvarr, och när jag såg in i hans ögon… det kändes inte som om det var en häst.”
Snow fick något fundersamt i blicken och såg ner i golvet.
    ”Men hur fick du reda på att han var Jord?” frågade Melody.
    ”Han styrde klippblocken som fanns runt omkring honom på klippan. Efter att jag sagt att vi ville hjälpa honom kastade han ett av dem emot mig så jag föll nerför stupet.”
    ”Vänta stopp, du sa aldrig att ni var i Firgrove-bergen!” utbrast Snow.
     Jag nickade. ”Jo, vi red upp dit. För Renee hörde hans skrik och ville undersöka vad som stod på. Efter att han puttat ut mig från stupet gjorde han detsamma med Renee. Som tur var lyckades jag grabba tag i henne innan hon föll till sin…” Min röst dog ut.
     ”Varför använde du dig inte av... luft?” frågade Melody och jag märkte att hon valde sina ord med omsorg.
     ”Jag tror inte Renee är redo. Inte än”
     ”Hur tog ni er därifrån då?”
     Jag berättade om fenomenet som hände, och när jag berättade det för dem andra förstod jag knappt att det faktiskt hade hänt.
     ”Ashy, jag tror fortfarande att du slog i huvudet ganska hårt”, sa Lycka ifrån sin box när jag tystnade.
     Jag himlade med ögonen.
     ”Vad händer nu då?” frågade Snow.
     Som svar på det kom Renee gående i gången med utrustning i handen. Hon steg fram till mig och smekte min mule. ”Vila nu Ashy.” Hon hade fortfarande skrapsår i ansiktet, antagligen hade hon sagt att hon inte ville ha de rengjorda innan hon talade med Elisabeth.
Sedan gick hon in i Snows box, och hela han verkade skina upp. Inte på det glada sättet, utan mer hon-ska-rida-på-mig-och-ta-reda-på-vad-det-är-som-försiggår,-jag-är-100%-redo sättet. När hon spänt färdigt utrustningen på Snow satt hon upp och försvann snabbt ut från stallet. Nu skulle det nog inte hända så mycket för mig, så jag tog några steg tillbaka och föll ner i en tung sömn.
 
 

*-*

 
Den här fantastiska bilden har Adrienna Darkbell gjort till mig!
 
 
Hon hade en tävling där man skulle ge en så detaljerad beskrivning över hur man ville ha en bild redigerad. Hon gillade min idé, och gjorde den :D På bilden är det min vackra Nivea med horn och vingar *-* Önskar jag kunde vara så bra på att redigera.. fast hon har ju ritplatta med x) Jag får nöja mig med mus lol
 

Hm

 
Jag tror denna tjejen går under namnet "Anonym".
 
 

Random bilder på mina vargar

 
... bara för att ha något att blogga om ikväll än Smaugs levling x)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Smaug goes dressyr

 
 
Simpel men snygg outfit c;
 

Another meme

 
Seriöst, kraschar hela tiden i dem
 
 
 

Levling..

 
.. blir ALLTID roligare när man är med andra!
 
 
 
 

Tack Jen! <3

 
Jen gjorde den här fantastiskt fina bilden till mig! Visst är den snygg? *-*
Gå och checka in hennes blogg nu!
 
 
 

Dags igen

 
Visserligen är jag duktig att fastna på ställen, men ibland är det bara för ironiskt.
 
 
Och när jag tagit mig loss från positionen på bilden ovanför...
 
 
Intag nästa position fast i staketet!
 

En riktig kämpe

 
Den här tjejen försökte för kung och fosterland ta sig in i GÅD häromdagen när jag skulle fota till höst-headern xD Hon var bara i level 6 x)
 
 
 
 
Retade henne lite genom att gå och ställa mig några meter in bakom grinden (a) Vet inte om hon såg mig, men det var kul i alla fall haha xD
 

Ny design

 
Då har jag gjort klart höstdesignen! :D Blev rätt nöjd ändå. Det är väl vissa saker med headern som stör mig, men det får jag leva med. Och jag hoppas ni överlever också xD
 
En sak som jag fixade den här gången är att man äntligen kan se om ett ord har en länk i sig *-* Men jaja x) Vad tycker ni om designen?
 
 

En historia har skrivits

 
Vi lyckades få till en historia ändå! xD Jag började med en mening så fick ni fortsätta! Nu ska vi se hur den blev..
 
En dag när jag red i skogen på min kära häst stötte jag plötsligt på en liten och tjock tomte som påstod att han var en prins som bodde i ett vackert slott vid den ståtliga Diamantkusten. Men jag tror istället att han var en ensam tomte som inte hade någonstans att ta vägen för att han blev våldtagen och sen rymde till flygplatsen där han där han la sig och sov men blev väckt av en ko som hade ont i magen och bajsade hela dagen. Tomten tog kossan till doktor Berglund och Dr. Berglund sa att kossan var döds sjuk. Men efter undersökningen kidnappade kossan Dr. Berglund och åt upp Dr. Berglund. Då kom en varg och tog med kossan till en cirkus så att den kunde tänka på något annat än James i Fort Pinta. Men på cirkusen märkte vargen att kossan äter up cirkustältet ch sedan äter kossan upp cirkusdirektören och sen får den så ont i magen så den bajsar ner hela jorvik. Men en dag spydde kossan upp dr. Berglund och Dr.berglund använde hennes dammsugare för att suga upp allt bajs som fanns i jorvik och blev en hjälte och kossan, den fina fina kossan Bertil.... dog. Alla blev jätte ledsna och gjorde en begravning till kossan men på natten kom vargen och drog upp kossan ur graven och och det visade sig att kossan Bertil levde, men hade förvandlats till en stor och rund... 
 
Där tog det slut! Längre kom vi inte xD Och... omg, vilken historia HAHA Vi får testa på detta nån mer gång xD
 
De som medverkade var:
 
Viktoria Winterstone
Adalyn Pandalee
Dalma Suncake
Julia Pandatree
Hunden
Jenny Skydawn
tomten (Okej.. xD)
Nellie Skyyard
Tilde Miststreet
Jazzy
Lilly
Emmy Whalestar
Anonym
Jennie
Iza
Pikcahu
Ava Turtlenight
Tanja Friendfall
Nelo
Adriana Starlake
Tuva Sunlake
Fripp
Bella Highgarden
Äpplet
 
Tack alla som deltog! Historien blev riktigt intressant x)
 

Just nu...

 
... Alfa-Delta möte!
 
 

Gamla serier

 
När jag va liten, så gick det väldigt många serier som jag tyckte va sjukt bra! Men liksom, när man va så liten så följde man dem inte direkt. Man såg kanske 3-4 avsnitt och kände, "wow, den här serien är sjukt bra. Jag vill se mer!". Men det blev typ att man såg avsnitt 4, 10 och 15. Som ni märker, osammanhängande och man missade mycket utav storyn.
 
Tre stycken serier som jag älskade då, och tycker sjukt mycket om nu, är Tillbaka Till Vintergatan, Flight 29 Down (Flyg 29 Saknas) och Blue Water High.
 
 
Alla dessa tre serier såg jag några avsnitt av, men inte i följd. Ändock så föll jag för dem direkt!
 
Nu när jag är äldre, så bestämde jag mig för ett tag sen att se om dessa underbara serier. Jag har redan sett klart Flight 29 Down (:ccc) och jävlar va bra den är !!! Asså, jag tror den är min favoritserie som inte är svensk. Sen är det så roligt med proportioner. När man är liten känns serierna jättelånga med långa avsnitt. Nu känns serierna jättekorta! Det är sjukt va annorlunda man ser på saker i olika åldrar xD
 
Kul att man nu har en crush på Jackson (han som sjunger i videon nedanför). Tror jag måste se om Flight 29 Down, bara för att den är så bra. *-* <333
 
 
Just nu har jag börjat titta på Blue Water High, vilket har hållit mig sysselsatt idag på eftermiddagen xD När den är klar, time for nostalgi Tillbaka till Vintergatan <3
 
Är det nån serie som ni såg som små, som ni har tittat på igen som äldre? :D
 

Ojdå

 
 
15 hästar nurååå
 

Autumn

 
Loggade in sjukt sent idag cx
 
Hjälpte mamma på jobbet på förmiddagen, slappade på eftermiddagen och spelade FH med Jen på kvällen ^-^
Det var väldigt trevligt att se detta i brevlådan:
 
 
Har inte gjort det på superlänge *-* Lite extra JS är aldrig fel!
 
Jag har förresten redan börjat på min höstdesign till bloggen x) Blev så sugen när jag fick se Iza göra sin till sin blogg! Gå och checka in den vettja :D HÄR!
Min kommer också snart! Ska bara fixa lite smågrejer såsom header och profilbild, som jag tyvärr måste göra i Gimp ;__;
 

FH Style

 
Gjorde några hästar vi väl känner igen i FeralHeart ;) Tycker de blev rätt snygga!
 
 

Senaste uppdragen - min åsikt och analys

 
 
För er som inte gjort uppdragen, läs icke vidare!
 
Så, senaste uppdragen bestod av att vi skulle hjälpa Lisa att göra Den Sovande Änkan gentjänsten efter att hon räddat Lisa från Pandoria. Innan uppdragen så hade vi inte fått en endaste sneak peak vad som skulle hända, vilket jag faktiskt tyckte var rätt bra. Ingen visste vad som väntade i dessa uppdrag!
 
 
Så vi började med att prata med Den Sovande Änkan. Är det bara jag som tycker att knarrandet ifrån henne låter mäktigt? *-* Ja, jag spelar alltid SSO med ljudet på när det är huvudstory uppdrag, det blir så mycket häftigare! :D
Uppdragen började bra, trädet berättade hur vi skulle hjälpa henne - gå på vattnet och föra över rötterna över bukten. Jag tänkte precis som Lisa gjorde, inte kommer det gå?
 
Men när vi började prata med Linda på Vingården så lät det inte lika otroligt då, det lät som om faktiskt det skulle gå! En annan sak som jag tycker är jätteroligt att veta, är att det är Aideen's harpa som är på den Jorvikiska flaggan, och vad färgerna står för :D Sånt tycker jag är så himla kul att veta!
 
 
En detalj som jag fastnade för när Linda berättade, var att Aideen höll i en harpa och ett levande ljus när hon spred liv på den döda klippan som en gång var Jorvik. I min tolkning av legenden (Aideen's Legacy) så fanns det ju musik med, men i min video så sjunger Aideen istället för en harpa, och istället för det levande ljuset så har jag en stjärna som åker in i Aideen. Jag blev förvånad över att min video faktiskt passar in väldigt bra trots att jag inte visste om den här delen av historien innan jag skapade Aideen's Legacy. Väldigt intressant!
 
Strax efter att Linda berättat klart så börjar Lisa babbla om att åka till Jorvik City för att hämta Aideen's harpa från museumet. Jag bara skrattar, inte ska vi väl få åka till Jorvik City? Det är inte sant. Men döm av min förvåning, när klockan kom fram ovanför Godfrey's huvud och han säger "imorgon åker vi till Jorvik City". Jag blev helt... "wat??? Vi åker verkligen???"
 
Jag fick igga några stycken för att få till den här bilden...
 
Nej, nej nej nej. Tror ni jag skulle kunnat vänta tills idag med uppdragen? No way. Jag sovde för att:
 
1. Vi skulle till Jorvik City!! Hur ser det ut där?! Jag kan inte vänta!
 
2. OM jag inte skulle sovit över, så skulle jag velat veta vad som kommer hända, men samtidigt ändå inte, för jag vill ta reda på det själv. Men trots att jag inte vill veta vad som händer, så tittar jag på bloggar och sånt i alla fall ;_; Inte minst sagt Facebook och Instagram. Chansen är så stor att få en spoiler! Därför sover jag över helt enkelt, för att jag ska slippa få en spoiler i ansiktet. Det handlar helt enkelt om, att om man vet om sen innan vad som kommer att hända, så blir inte känslan lika äkta när det väl händer. Om jag till exempel hade vetat sen innan att vi skulle gå över vattnet med Lisa på ett så episkt sätt, så skulle jag inte blivit lika bestört och förtjust när jag red ner till stranden och se henne stå där medan hennes element - stjärnan - lyser under hennes fötter *-* Så ja, det har mycket med känslan att göra när jag sover över!
 
I alla fall, jag sovde över - och åkte till Jorvik City.
 
 
Som jag förväntade mig, så var det inte Jorvik City "på riktigt", utan bara ett rum som vi hamnade i - nämligen på museet. Men det var helt klart bättre än ingenting! Jag satt och läste genom all dialog med spänning, och började sen leta efter Aideen's harpa i lådorna. Det var faktiskt ett väldigt roligt litet minispel xD Men sen var det dags att åka tillbaka till Silverglade igen!
 
Med harpan i handen så red man iväg med Lisa till Firgrove-bergen för att invänta gryningen.
 
 
Och jag blev så förvirrad när det plötsligt kom upp en text "Fånga melodin i vinden...". Jag hörde en jättefin melodi i hörlurarna, omgivningen var jättevacker när det plötsligt var gryning, och runt i luften svävande det små moln med noter... Jag förstod sen att det var Aideen's musik. Jag dröjde lite dock innan jag plockade upp allihop xD Istället så njöt jag av miljön, det var så mysigt i gryningen med Lisa vid klippan och den fruktansvärt vackra melodin *-* Men, uppdragen måste gå vidare, så jag fångade alla små moln och fortsatte. Nu var det äntligen dags.
 
 
När jag kom fram till Lisa började jag typ hoppa i stolen och börja gråta. TITTA BARA. Stjärnans element strålar ut från Lisa och Starshine och det bara skriker fantasy och epicness ifrån de båda. JAG VILL OCKSÅ HA NÅT ELEMENT SOM LYSER FRÅN MIG OCH SNOWS HOVAR OKOK? Och ja, jag kände typ samma när Blixtens element lös under Alex och Tin-Can när Silvergladebyn var attackerat av skuggvarelserna x)
 
Efter att ha fototat Lisa och Starshine några miljoner gånger så körde vi igång vad som skulle göras. Vi skulle gå över vattnet. Medan Lisas helande kraft skulle hjälpa rötterna att växa, spelade hon Aideen's sång på harpan medan jag gick bredvid och försedde henne med Aideen's ljus så att den helande kraften kunde fungera på rötterna. Första gången jag försökte blev jag så hänförd, jag följde inte efter Lisa som man skulle. Jag stannade upp och tittade på rötterna, tittade på Lisa, tittade på att vi kunde gå på vattnet - så jag misslyckades med uppdraget xD
 
 
Andra gången gick det bättre, och Lisa och jag red över vattnet. Och jag kände att vi gjorde något riktigt bra :D Det är tur att jag filmar sånt här, så jag kan titta på det om och om igen *-* Asså jag vill göra om de här uppdragen. Det är inte bra att SSO gör sånna här episka uppdrag, mina nerver klarar inte det. Det är för bra *-*
 
I alla fall, när allt var över - och harpan hade återlämnats - så var alla Soulriders (inklusive mig) samlade på Vingården.
 
 
Och som vanligt, så blir jag lika ledsen när det tar slut x) Men det kändes så annorlunda den här gången! Uppdraget avslutade med alla samlade - kommer det hända något stort nästa gång? Expedition till Pandoria för att rädda Anne? JA, jag hoppas fortfarande på det xD
 
Så sammanfattning kanske? Jag ÄLSKADE dessa uppdrag, och ni kanske kan gissa vilka bitar jag gillade bäst. Dessa uppdrag och de senaste när vi räddade Lisa tror jag banne mig är bland de bästa i SSO's uppdragshistoria. Fast jag tror Invasionen av Silvergladebyn är med där också, för då kändes det verkligen som om man hade tidspress på sig, och det kändes som att allting hände här och nu!
Som sagt, jag älskar huvudstoryn, och det är helt klart på grund av den till 70% som jag fortfarande spelar SSO. LÖVE. IT. Kan inte vänta tills nästa del kommer! :D
 
Jag skrev till och med på Star Stable's tidslinje på Facebook att jag älskade uppdragen. Guess what? De gillade min status c; Inte för att jag ska skryta, men det visar ju att de har läst det! De får väldigt ofta klagomål på deras FB sida, så jag känner att det var bra gjort att mig att skriva det jag skrev till dem. Så de fick lite beröm också :D
 
 
Hihi, längtar redan tills nästa huvuduppdrag <3 Vad tycker ni om uppdragen? :D
 

Uppdaterat stall

 
Jag har nu ÄNTLIGEN uppdaterat Mitt Stall, inlägget om alla mina hästar som ni kan nå i högermenyn.-------> Och när jag satt och grejade med bilderna insåg jag, att jag har 14 hästar, och 2 fler ston än hingstar. Så mina 2 nästa hästköp måste bli hingstar xD JA, jag vill att det ska vara jämt i stallet ahaha
 
 

Jawa klar!

 
Jawa blev idag äntligen level 15 :D
 
 

Freak

 
Jag läste på en kompis blogg att hon tipsade om denna låten. Jag är inget stort fan av Molly Sandén, och jag har inte tyckt hon har gjort så många bra låtar. Men den här, asså wow! Man känner igen sig själv i texten, låten är fantastisk och man får gåshud av videon. SE DEN.
 
 
 

Asså..

 
Jag vet inte vad jag ska säga.
 
Soulriders till undsättning!
 
Det är så mycket jag vill säga och diskutera, men majoriteten har nog inte sovit över ännu... men ah, det gjorde jag xD Min svaghet är helt klart huvudstoryn! Så alla haters, nu vet ni det HAHA
 
Nämen på riktigt, jag kunde verkligen inte låta bli, och jag ångrar verkligen inte att jag sovde över! Asså de här uppdragen.. gåshuuud! Jag gör ett inlägg om det imorgon c8
 

Dagens runda

 
Levlade med vargarna idag <3
 
 
 
Stora saker kommer hända i klubben inom en snar framtid... c;
 
Apropå en annan sak, uppdatering imorgon! Vad hoppas ni på? Jag slår på stort och hoppas på huvuduppdrag, det är vi värda *-*
 
Förresten, tack för besöksrekordet jag fick igår! Nu är det inte långt kvar till 100 unika :D
 

Statusrapport

 
Jag klarade mig igenom mitt caps straff, ÄNTLIGEN FRI *-*
 
Så, jag har försökt blogga och skriva så minimalt som möjligt förra veckan för att ni skulle överleva Capsen. Hoppas jag inte mördat någon? owo
 
I alla fall, statusuppdatering kanske? Många kära namn och ansikten har lämnat LWO för att testa på nya klubbar och skriva nya kapitel i sina SSO liv. Självklart sorgligt, men så är det! Jag ska väl erkänna att jag själv, under en period i somras, var väldigt nära, vad ska man säga... brytningspunkten...
 
Men jag tog mig igenom, och jag förstår inte så många valpar som vill gå med i klubben! Vad är det nu.. 15 valpar på valplistan tro? Det kanske inte låter mycket (om man ska jämföra med andra klubbar) men för mig är de det! Bara tanken på att så många vill gå med i min klubb - säkerligen fler - gör mig så glad :D Klubben har även återfått några gamla välbekanta ansikten, vargar som var med i LWO's tidiga ålder! Riktigt roligt att de kom tillbaka :D
Så ja, klubben går helt okej! Vad säger ni vargar, ska vi satsa på 1 års jubileum den 12 november? *-*
 
Idag har jag för övrigt levlat Jawa som kommit upp i level 11 - jag kommer aldrig komma över hur fort det går. Tog ju typ en vecka förut att komma upp i dubbelsiffrig level, och hur många dagar har det gått nu? Typ 3 *-* - och skrivit eventschema. (Bara för att falla tillbaka på klubben igen xD)
 
Medans jag var nere i Kreta så lyssnade jag mycket på musik på min mobil. Och jösses, jag vet inte om det var bra eller dåligt. Jag har fått såå många idéer till videos! Jag vet att jag sa att jag höll på med en i mitten av sommaren, men jag vet inte... intresset för den idén dalade tillräckligt mycket för att jag skulle släppa det cx Men nu är jag full med nya idéer, självklart så kommer mina idéer utifrån låtarna, så jag vet exakt vilka låtar jag ska ha. Nu ska det bara börja redigeras!
 
Men, det finns två men här.
1. Mitt Photoshop funkar inte än, och pappa har sagt att jag måste hålla mig till tåls tills han har fixat det. Jag försökte redigera i Gimp... låt oss säga att det gick så pass bra, att be mig aldrig redigera där igen. Alltså hänger det på pappa nu tills jag kan börja redigera (för videorna jag tänker mig är som Aideen's Legacy och You Learn = bildfilmer) igen.
2. Jag har två speciella idéer i huvudet som jag vet kan bli riktigt bra, men som sagt, jag kan inte bestämma mig. Så ni får hjälpa till!
 
Här nedan ser ni en omröstning med två namn, och detta är vad de olika videorna kommer att heta. Välj det som låter mest intressant! Det namn som får flest röster, den videon kommer jag börja redigera. (Så fort jag väl kan redigera förstås)
 
 

WOLVES, CHILLING IN A TREE..

 
 
GOOD JOB DAKKE
 

I HAVE MOVED

 
GUD SÅ MYCKET CAPS.. AJA, JAG ÄR FRI PÅ MÅNDAG!
 
IDAG FLYTTADE JAG FAKTISKT IFRÅN FORT PINTA. MISSFÖRSTÅ MIG INTE, FORT PINTA ÄR SKITMYSIGT ATT BO I. MEN DET KÄNDES SOM ETT SOMMARSTALL. VAD FÖR HEMSTALL PASSAR DÅ INTE BÄTTRE TILL HÖSTEN OCH DE ORANGE FÄRGERNA I TRÄDEN, ÄN GÅD STALLET?
 
 
 
DET ÄR ENDÅ SÅ FRUKTANSVÄRT MYSIGT I GÅD. DE VARMA FÄRGERNA, DE SMÅ OMRÅDENA. JAG TROR GÅD STALLET VAR ETT BRA VAL AV NYTT STALL, OCH FRAMFÖR ALLT HÖSTSTALL.
 
APROPÅ HÖSTEN, JAG HAR HAFT DEN HÄR DESIGNEN PÅ BLOGGEN ÄNDA SEN JANUARI. FAKTISKT I SAMBAND MED ATT SNÖN FÖRSVANN FRÅN JORVIK. SÅ FÖRMODLIGEN I SLUTET PÅ AUGUSTI/BÖRJAN AV SEPTEMBER SÅ KOMMER BLOGGEN FÅ EN NY HÖST-AKTIG LOOK :D
 

LEVLING NÄR DEN ÄR SOM BÄST

 
 
JAWA KOM ÄNDÅ UPP TILL LEVEL 6! OCH JAG MÅSTE TACKA MADDE/PEKKA/PIKACHU FÖR EN FANTASTISKT TREVLIG OCH ROLIG LEVLINGSRUNDA <3
 

JEWELTEAR AKA JAWA

 
JAHA, JAHA. EN NY HÄST IDAG. EN SOM JAG FAKTISKT INTE TRODDE JAG SKULLE HA I MIN ÄGO.
 
 

 
 
JAG HAR FAKTISKT HAFT ÖGONEN PÅ DEN HÄR HÄSTEN ETT BRA TAG. MEN FÖRST IDAG BLEV DET AV ATT JAG KÖPTE HENNE! JEWELTEAR ÄR EN AV DE HÄSTARNA SOM JAG FAKTISKT STÅTT GANSKA LÄNGE OCH VELAT MELLAN NAMN. MEN TILL SLUT HITTADE JAG ETT.
 
THE ONE AND ONLY PEKKA KOM PÅ SMEKNAMNET JAWA. STACKARS HÄST, DET LÅTER JU SOM KAFFE.. MEN HIMLA BRA NAMN. AJA, JAWA FÅR LEVA MED DET xD FÖR ÖVRIGT ÄR JAG HITTILLS VÄLDIGT NÖJD MED KÖPET!
 

Daglig tömning

 
Livet som klubbägare är livet med en full brevlåda nästan jämt. Oavsett vad det gäller så har man nästan brevlådan full hela tiden x) Självklart får jag inte bara brev gällande klubben, utan även ifrån fans då och då och ifrån vänner. Detta kombinerat gör att min brevlåda fort blir full, därför måste jag tömma den varje dag. För det vore ju inte så bra om min brevlåda var full och någon försöker få tag i mig eller hur? x3
 
Hur ser det ut i era brevlådor, tömmer ni dem ofta?
 
 

LT SPECIAL

 
IDAG SÅ SKA ALLA LT-SPELARE I SSO FÅTT EN MAIL MED EN VÄRDEKOD OCH ETT SPECIALERBJUDANDE OM SC. JAG HAR INTE FÅTT NÅT MEJL, MEN SÅG DETTA VIA INSTAGRAM ISTÄLLET.
 
ALLA LT-MEDLEMMAR SKA GÅ IN PÅ SITT KONTO PÅ HEMSIDAN, TRYCKA SIG FRAM TILL "VÄRDEKORD" OCH SKRIVA IN "STARGIFT" FÖR ATT FÅ JACKAN PÅ BILDEN NEDANFÖR!
 
 
TYCKER DEN ÄR HIMLA SNYGG FAKTISKT :D
 
OCH DETTA SPECIALERBJUDANDE OM SC. VI LIFETIME:RS HAR FÅTT ETT ERBJUDANDE DÄR VI KAN KÖPA 3000 SC FÖR 199 KR, OCH DETTA UPPHÖR DEN 11 AUGUSTI. JAG FUNDERAR FAKTISKT ATT KÖPA.. DET ÄR TILL OCH MED BILLIGARE ÄN OM MAN KÖPER 3000 PÅ DUBBELHELG, DÅ DET KOSTAR 297 KRONOR.
 

Utmaning Dag 20 - Jag och SSO

 
Det har varit roligt att göra den här 20-dagars utmaningen, trots att majoriteten var tidsinställda inlägg x) Men i alla fall, jag och SSO... hm.
 
Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det, kanske hur det står till med mig och SSO i nutid? Tja, jag vet verkligen inte hur länge jag kommer spela det. Som för många andra så har intresset dalat neråt väldigt mycket, men jag håller mig kvar. Vi får se vad framtiden håller :3
 
 

VILKEN KVÄLL

 
ÄR DET INTE HELT OTROLIGT VAD BARA EN SKYPE-KVÄLL MED NÅGRA FANTASTISKA MÄNNISKOR KAN ÄNDRA ENS HUMÖR?
 
 
 
 
 
 
TACK TILL ALLA BRUDAR SOM VAR MED IKVÄLL, DET VAR AWESOME <3
 

Utmaning Dag 19 - Ett uppdrag jag hoppas på

 
Jag har haft den här tanken ända sen uppdragen där vi räddade Lisa. Och jag har även fått en teori sen det andra urtädet dök upp.
 
HUR HÄFTIGT vore det inte, om de båda Urtäden (det på bortglömda fälten och i Figge bergen) med gemensamma krafter ska föra oss till Pandoria där vi ska rädda Anne? *W* Omg, fy vad jag skulle vilja att det händer!
 
Bild från Google.
 

MEN FU

 
DET VERKAR SOM ATT ÄVEN MIN BLOGG MÅSTE BLI DRABBAD AV MITT CAPS-STRAFF ;_; OM NI VILL LÄSA OM TÄVLINGEN, KLICKA HÄR.
MEN MEN, JAG DELTOG I TÄVLINGEN OCH DÅ MÅSTE MAN FÖLJA SPELETS REGLER.
 
BARA FÖR ATT NI INTE SKA BLI TRÖTTA PÅ MIG OCH MITT CAPSANDE SKA JAG INTE FÖRSÖKA SKRIVA SÅ MYCKET INLÄGG DENNA VECKAN - OM NI INTE TYCKER DET ÄR JOBBIGT FÖRSTÅS!

SOM TUR ÄR HAR JAG NÅGRA TIDSINSTÄLLDA INLÄGG SOM JAG SKREV INNAN CAPS-STRAFFET BÖRJADE, SÅ LITE FLYT HADE JAG ALLT xD
 
JAG MÅSTE ALLTSÅ SKRIVA MED CAPS PÅ BLOGGEN OCH I SSO'S CHATT TILLS NU PÅ SÖNDAG. SEN ÄR JAG FRI. JAG LÄNGTAR REDAN. HÄR FÅR NI I ALLA FALL LITE BILDER IFRÅN DE SENASTE DAGARNA.
 
 
 
 
 
 
 
HAHA JAG OCH DAIM TITTAR PÅ TRANSPORTEN SOM OM "VAF*N TÄNKER YDRIS MED, SKA VI ÅKA I DEN LILLE?" xD
 
GLITTEEER *w*
 
FÖR ATT SAMMANFATTA DAGENS UPPDATERING TYCKER JAG DEN ÄR HELT OKEY. LITE OVÄNTAT ATT FÅ EN TRANSPORT TILL CIRKUSEN, MEN ÄNDÅ RÄTT ROLIGA UPPDRAG. BARA JAG SOM FÅTT ETT FRUKTANSVÄRT SUG EFTER HUVUDUPPDRAG NU NÄR VI HAR FÅTT ETT NYTT URTRÄD PLUS ETT URTRÄD SOM ÄR NERHUGGET? (BILDERNA PÅ STUBBEN OVAN)

Utmaning Dag 18 - En funktion jag hoppas på

 
Jag har nämnt det här sååå många gånger här på min blogg. Och ni som känner mig skulle kanske kunna gissa. Jag hoppas vi får en funktion där vi kan använda våra Ödesryttar-krafter ordentligt. Utanför uppdragen, på samma sätt som Alex och Linda 8) Exempelvis heling då!
 
Om det kommer i framtiden, ja då kommer en liten Rännan hoppa av glädje!
 
 

Utmaning Dag 17 - En funktion jag tycker är onödig

 
Jag vet faktiskt inte om jag tycker någon är särskilt onödig... om jag ska nämna någon som jag tycker är sådär är väl fika-funktionen. Att man kan gå och sätta sig och fika/äta på en restaurang. Liksom, det ger ingenting. Karaktären äter inte ens maten man beställer :/
 
Men, om SSO-teamet i framtiden ändrar att karaktären måste - precis som hästarna - äta varje dag och det gör man genom att äta något på ett café. DÅ kommer jag helt ändra åsikt :3
 
 

Caps lock...

 
Minns ni hårtävlingen som jag deltog i? I våras.
 
 
Well, den har fått en vinnare nu. Och det blev fina Tess :D (Tiffany Bluewood) Jag ska inom några dagar skriva en finfin dikt till henne för att hon vann (vi får se hur vacker den blir).
 
Vi andra som förlorade har som straff att skriva i caps HELA denna veckan i alla SSO chatter... det är redan jobbigt o.o Så bli inte rädda och tro att jag skriker på er inne i spelet, det är mitt caps tvång haha :(
 
 

En historia

 
När jag kollade på YT-klipp idag och läste runt bland kommentarena, så såg jag en himla rolig grej x3 En hade skrivit "Låt oss berätta en berättelse! Jag börjar med en mening så får en annan fortsätta på den men en till mening."
 
Exempelvis skrev person nummer 1 (på engelska då) "Mannen gick igenom skogen när det plötsligt blåste upp till storm..."
Person nummer 2: "... han kastade sig ner på marken under ett träd för att ta skydd..."
Person nummer 3: "... men upptäckte att det var upptaget för där låg en gris. Så hand sprang iväg.."
 
Nu var det inte så det stod, det var en helt annan story, men på sättet de skrev på var samma som mitt exempel ovanför!
 
Så jag tänke, varför inte köra igång en sån berättelse-kedja på bloggen? Jag skriver en mening så får ni fortsätta på den! Men om det är någon som kommenterat före er, så måste ni fortsätta på hens mening istället :D
 
Okej, här kommer meningen som jag börjar med, och kom ihåg: kommentera er mening/meningar hur historien fortsätter. Kommentar nummer 1 fortsätter på min mening, kommentar nummer 2 fortsätter på kommentar 1's mening osv.. jag tror ni fattar xD
 
---->  "En dag när jag red i skogen på min kära häst stötte jag plötsligt på en..."  <----
 
Så, fortsätt historien! ;D Kommentera på, och jag får se när jag sätter stopp. För skojs skull kan jag skriva hela historien i ett eget inlägg för att se hur det blir och jag skriver också vilka som deltog :D Skriv så många gånger ni vill, och hur random ni vill. Men försök inte göra det för galet, liksom "han mördades av en storm men återuppstod men kastade sig nerför ett stup" (Jag överdrev kanske liiite)
 
Go go go!
 

Utmaning Dag 16 - En funktion jag tycker om

 
Hästfunktionen tror jag är en av dem funktioner som dominerar helt klart. Ni anar inte hur stor spänningen var inför hästfunktionen när den skulle komma förra året. I april 2013 har jag för mig att den kom :3 Typ 2 veckor innan så var det några speciellt utvalda som fick vara testryttare för att kolla buggar och sånt. Alla hängde efter dem hela tiden när de red runt på hästar som inte var deras starthästar! xD
 
Det är så kul att se hur många hästar vi har fått sen dess :D
 
En av de första hästarna som släpptes!
 

Jag tycker det är lite underligt...

 
... att mina hingstar passar bättre än stona i rosa xD
 
 

Lol

 
Va kul man kan ha när man är inne själv xD
 
 
 

Min vecka i Kreta

 
Så, lördagen den 26 juli anlände jag och min familj på flygplatsen i Chania på ön Kreta. Ca 10 på förmiddagen var klockan. På Kreta så ligger dem en timme före oss, så när klockan är 09.00 här hemma är klockan 10.00 för dem! Men eftersom det bara var en timme så var det inte så farligt :3
 
Vi tog bussen ifrån Chania till en stad som heter Rethymnon, en stad som ligger vid kusten på norra delen av ön!
 
 
Där bodde vi sedan på ett hotell som heter Ibiscos Garden. Riktigt mysigt hotell :D
 
 
Såhär var utsikten från balkongen! Poolen nere till vänster och havet vid horisonten, riktigt härligt :D Vi spenderade de första dagarna med att lära känna staden, bada och bara ha det gött! Värmen var ju otrolig, det var över 30 grader varje dag. Värst var det runt 11-13 snåret mitt på dagen, då var det som varmast och solen brände som mest. Då fick vi hålla oss undan, speciellt när vi hade bränt oss. Vilket jag gjorde typ andra dagen på båda axlarna, ouch xD
 
Jag kan ju säga det också att grekerna på Kreta (Kreta tillhör ju Grekland, precis som Öland tillhör Sverige) kör som idioter. De kör om bussar när det är typ 20 meter tills det kommer en mötande bil. När vi åkte i bussen påväg till hotellet så körde en bil ut framför bussen från en annan väg när bussen var kanske 10 meter ifrån. När de stannar så sätter de på varningsblinkers (två gula lampor börjar blinka bak i fram), vilket man inte ska sätta på när man bara stannar för en stund xD Blinkers verkade inte existera i deras värld. De stannade inte heller när man skulle gå över gatan. Min lillebror sa en grej som faktiskt stämmer väldigt bra överens med vad man får göra: "Om de kör som idioter så får man gå som idioter" xD
 
Jag tror det var på måndagen som vi gick till en marknad, mitt på dagen. Det var så varmt, och vi gick omkring och rörde på oss = kroppen blir varm = börjar svettas. Nu var det liksom dubbelsvett, både på grund av att vi rörde på oss och på grund av värmen. Jag har aldrig varit så svettig i hela mitt liv. Och jag var dum nog att ha mitt långa tjocka hår utsläppt. Mamma sa att det var som en sjö under håret på tröjan xD Ni anar inte vilken lättnad det var att hoppa i poolen sedan.
 
När man var ute och gick, så såg man faktiskt människor som gick omkring i långbyxor och långärmad tröja mitt på dagen. Alltså, man undrade ju om de var dumma i huvudet? Jag kunde knappt överleva i mina korta jeansshorts och linne xD Därför blev det extra skönt på kvällen. För på kvällen, då vaknade stan till liv.
 
 
På kvällen var det kanske mellan 25-30 grader, ingen sol som gassade på himlen. Det var så skönt att vara ute då! På kvällen kunde man också se fler barn springa omkring och leka än tidigare, så de är känsligare för den extrema hettan. På kvällen såg man också fler som var ute och rastade sina hundar. (Stackars djur, att de överlever hettan. Som tur är var de flesta hundar korthåriga) Inne i gamla stan av Rethymnon så ställdes massor av stånd upp på gatorna, caféer öppnades och de små söta gränderna blev fulla med folk. Jag älskade att gå i stan på kvällen, det var så mysigt! Om man bortser från alla försäljare som höll på och försökte sälja saker hela tiden x) Det märktes att Kreta nästan enbart lever på turismen där nere.
 
På tisdagen då jag fyllde år sjöng min familj för mig på morgonen (aw). Vi doppade oss lite snabbt på förmiddagen i poolen innan vi gick in och tog lite siesta. Ni vet, när man svettas så blir man av med mycket salt. Så vi köpte ofta chips för att få i oss saltet igen. Det var väldigt gott med Pringles varje dag haha <3 Så efter den chipsiga siestan gick vi ner till havet och badade som jag hade bestämt. På kvällen sedan när solen var påväg ner gick vi till en restaurang för att äta, som också hade en fantastisk utsikt. Efter det käkade vi lite glass på en bar inne i stan. Jag hade en underbar födelsedag :D Inte som tidigare år då man suttit i en husvagn på nån camping någonstans och det regnade hela dagen ;)
 
De kommande dagarna gjorde vi lite utflykter här och var, bland annat till en sjö som var omringad av riktigt höga berg. Det var riktigt häftigt att besöka! Vi åkte i en trampbåt runt den och hälsade på lite vilda sköldpassor som fanns bland lite buskar vid ett hörn av sjön :D
 
 
En dag åkte jag, min syster och min mamma katamaran! Det är när man tar en heldag och åker ut med en båt och snorklar på olika platser. Mamma och jag såg en vild sköldpadda på ett ställe, det var såå awesome *-*
 
En sak som jag är förundrad över är det turkosa och riktigt klara vattnet. Det var så fruktansvärt vackert!
 
 
Detta är en bild av en plats som vi besökte på fredagen! Att åka till Kreta var en superhäftig upplevelse, riktigt underbar och härlig! Jag saknar det redan, men mot slutet hade jag också hemlängtan och saknade min bebis Felix <3 (vår hund)
 
Att åka dit igen är ett måste!
 
PS. Alla bilder är tagna av mig, så inte röra! Förutom Google Maps bilden längst upp xD
 

Utmaning Dag 15 - Något jag vill köpa

 
Nah, jag har faktiskt inget jag vill köpa nu x3 Vilken lättnad haha!
 

Klubbar

 
Jag insåg en sak idag, när jag loggade in efter en veckas frånvaro från SSO.
 
Klubbar.
 
En mycket bra funktion tycker jag. En funktion där man samlar upp till max 50 spelare på ett och samma ställe där man kan ha förbaskat roligt tillsammans och hitta massor med nya kompisar. Förmodligen en av de bästa funktionerna i SSO.
Medlemmar kommer och går, jag tänkte inte prata om känslan utav det. Utan vad som skulle hända om en klubb, plötsligt försvann.
 
Jag ska berätta en liten grej nu. Jag som person är väldigt dålig på att skriva i vän-chatten. Både IRL och SSO kan jag vara väldigt dålig på att starta en konversation. Om någon skriver till mig blir jag glad och svarar tillbaka, men det är just det att ta första steget. Jag vet inte, jag har aldrig varit bra på det. Ett undantag är självklart mina närmaste vänner som jag skriver till ofta.
 
När jag väl fått en vän så är jag en vän forever, om jag kan säga så xD Låt oss säga att jag blir vän med exempelvis en tjej från SSO som heter Malin. Vi pratar mycket tillsammans och vi lägger till varandra som vänner efter en stund. Sen hänger vi lite till, men sen kanske någon av oss måste gå. Efter det så pratar vi kanske inte på några dagar, men från min sida - så är vi inte mindre vänner för det! Så alla ni som har mig på er vänlista - jag kanske inte startar en konversation med er ofta eller pratar med er ofta, men det betyder inte att ni är mindre vän med mig än tidigare!
 
Därför är en klubb himla bra för mig. I en klubb så "tvingas" man ihop med andra personer, hänger med dem och pratar. På detta sättet så skapar man lätt nya vänner. Jag skulle aldrig aldrig aldrig känna de personer jag är vän med idag, om det inte vore för klubbfunktionen.
 
Så vad var det egentligen som jag insåg idag när jag loggade in? Jo, att om jag skulle upplösa LWO, så kommer jag aldrig prata lika mycket med de som är med där nu, efteråt. I alla fall en del av dem. Vilket jag tycker är förbaskat synd. Jag kan inte ändra på min personlighet, eller, visst kan jag det men det är inte lätt. Jag är dålig på att starta konversationer ibland, jag är dålig på att hålla kontakten med vissa. Men det betyder aldrig att jag är mindre vän med personen.
 
Detta är alltså problematiken med mig, klubbar och vänner på SSO, och jag insåg det först nu. Nu ska vi se hur jag ska tackla detta... Aja, nu ska jag gå och titta på lite YT-klipp. Ciao.
 
 
Btw, inlägget om Kreta kommer upp imorgon!
 

Heey!

 
Nu är jag hemma igen efter en fantastisk resa i Kreta! Nu ska jag in o kolla det senaste som kom i uppdateringen *-* Skulle ni vilja att jag skrev ett inlägg om Kreta hur jag hade det där nere?
 

Utmaning Dag 14 - Min favoritsysselsättning

 
Uhm, hm. Den va faktiskt lite svår. Jag skulle väl säga springa runt och hänga med vänner! För det är typ det bästa man kan göra på SSO :3 Något roligare finns inte skulle jag våga påstå ^^
 
Gammal smexig bild <3
 

Utmaning Dag 13 - Den Deluxe-utrustning jag tycker bäst om

 
Måste nog säga Firgrove här med, läs föra inlägget från Utmaningen så vet ni varför xD