Min SSO historia


VARNING FÖR LÅNGT INLÄGG!

Det hela började en vacker eftermiddag (minns verkligen inte om det var soligt ute haha), den 4 april 2012. Jag satt och scrollade runt på Facebook. Var allmänt uttråkad. Jag kommer ihåg att vid den tiden dampade jag extra mycket på reklamen som hela tiden dyker upp på högra sidan. Eller ja, som den gjorde. Facebook ser ju annorlunda ut nu.

I alla fall, jag slängde en blick dit och fick syn på en bild. Bilden föreställde en flicka som satt på en brun häst, och under stod det "Spela StarStableOnline!". Under fanns en kort beskrivning. De ord som fångade mitt intresse var äventyr, rida häst, och spänning. Jag är ett enormt fantasy fan, så börjar ni snacka magi och sånt med mig, hell yes jag älskar er redan haha! Men i alla fall, jag gillar dessutom att spela spel så jag tänkte, why not give it a try? Jag klickade mig dit, och hamnade på deras hemsida. Innan jag registrerar mig på ett spel, så kollar jag alltid på YouTube, om det finns gameplays eller trailers till spelet, för att få en överblick över hur spelet ser ut. Det fanns det nu, och jag gillade hur det såg ut!
     Jag fortsatte och skapade mig ett konto. Så kom jag till gubben. Det verkade inte så märkvärdigt, och jag slängde ihop en look jag gillade. Nästa plats, namnet. Åh jag minns hur jag velade, jag visste inte vad jag skulle ta! Jag citerar mig själv från när jag svarade på en fråga angående mitt namn från en frågestund:
"Då jag började spela fanns det inte så många alternativ på namn som man kunde välja mellan. Renee var väl det förnamn som jag tyckte lät mest ovanligt och fint. Bluebridge kommer från att min favoritfärg är blå, och efter att jag valt "Blue" så valde jag nästan "bridge" direkt utan att kolla igenom alla de andra namnen x) Men så tyckte jag "Bluebridge" inte lät så vanligt heller :3".
När jag skulle skapa Snow valde jag att ha honom vit nästan direkt, för jag har för mig att jag gillade vitt på den tiden. Dessutom kan man ju inte se så bra hur hästen ser ut när man skapar en ny karaktär x) Namnet då? Jag ville ha ett namn som passade pållen, och Snowdream är ju trots allt passande, right?
Jag blev klar, och Renee Bluebridge var född!

Tiden som newbie minns jag knappt, men det jag minns är att jag spelade igenom de första uppdragen snabbt och att jag diggade grafiken och hur spelet var upplaggt! Och jag minns att de första gångerna jag skulle mata/vattna/borsta/kratsa Snows hovar så var det lite jobbigt, för jag visste inte hur man skulle göra x)
     Men anyways. Kanske andra eller tredje dagen då jag fortfarande hade fullt upp med uppdragen, fick jag en inbjudan till min första klubb. Och jag är så less på mig själv för att jag glömt namnet! Ägaren var trevlig, vad jag minns (men jag minns inte hennes namn haha ;_;), och hon gav mig en SR kod så jag blev SR i 10 dagar. Och då, öppnades mina ögon.

Plötsligt fick jag väldigt mycket att göra! Snow skulle levlas, massor med uppdrag (åhh, uppdrag <3) skulle göras och platser skulle upptäckas! Jag kommer ihåg att jag kollade på kartan, och speciellt Baronessans galoppbana och Valedalesjön såg intressanta ut att upptäcka! Yrde omkring som en höna gjorde jag, skulle se allt på en gång. Och jag tog aldrig transport heller, jag kanske var för fattig haha xD

Men 10 dagar går fort. Helt plötsligt var jag inte SR längre, och klubben som jag varit med i var försvunnen. Antingen så hade jag blivit kickad eller så var den upplöst. I vilket fall som helst började jag fråga runt i Stallchatten (åh stallchatt, chatten som man bara kunde prata i när man befann sig i stall/byar!) om någon hade en gratis kod att låna ut till mig. Jag minns då att Ruth Shortwood (för jag tror det var hon?) kom ridandes till mig och sa att om jag använt en kod en gång så kan jag inte göra det igen.
     Jag tackade henne för att hon berättade och gick ner i en deprimerande spelperiod. Jag var inte deprimerad IRL, men i spelet typ haha xD Jag bosatte mig i Fort Pinta för att komma så långt bort från SR-delen av Jorvik och alla roliga uppdrag som möjligt. Men ändå så gick jag in varje dag och tog hand om min käre Snowdream och levlade honom. Varje gång en SR-människa var i Fort Pinta tänkte jag alltid, "va fan gör du här? du har ju sån tur att du kan vara i de andra delarna där jag inte kan vara, gå dit istället!" xD
     Jag var sur, riktigt sur x) Det gick så långt att när jag hörde en fiskmås IRL så tänkte jag på Fort Pinta för jag hörde fiskmåsar i spelet hela tiden xD

Det fortsatte såhär i flera veckor. Tills jag en dag såg på Nyheterna att man kunde köpa SR med mobilen. Min lycka steg till himlen. Genast köpte jag 30 dagars SR och med glada skutt rusade jag ut i SR-världen för att fortsätta med alla uppdrag. SSO livet var på topp igen! ;D
     Under den här tiden, mötte jag Tiffany Lightnight, och hon bjöd in mig till sin klubb Dark Panthers Club. Vi blev riktigt goda vänner och vi pratade ofta. (Jag var dock oftare online än henne).


Sommaren passerade och hösten 2012 kom.

På min födelsedag fick jag en ny telefon med abonnemang. Förstår ni vad detta innebar? Jag kunde inte köpa SR längre. Min förra mobil hade kontantkort så jag kunde köpa utan att mina föräldrar visste om det. Men nu... eftersom pappa betalar mobilräkningen, han såg ju direkt när jag hade köpt 30 dagars SR och NEJ. Det fick vara slut med det nu.

Jag gick in i en ny, men inte lika djup, SSO-deprission. Och jag antog att mitt spelande skulle sakta börja försvinna. En dag i oktober har jag för mig, skapade jag en ny karaktär: Tatiana Winterlake. Jag hade fastnat så pass mycket i SSO att jag ville testa göra en ny gubbe. Så det blev Tatiana!
     En dag, när jag strosade runt i ML och gjorde uppdrag, så kom hon. Tiffany Snowbell. Och jag menar det verkligen, när jag säger att hon förändrade hela mitt liv på SSO. Hon kom fram och frågade med vänlig röst om jag ville var med i hennes klubb, Silver Hunters. Jag sa självklart ja, och allt förändras.

Jag blev snabbt en i gänget och där mötte jag för första gången Lovisa Nightstar, Miranda Rainstorm, Jasmine Riverwood och Lana Skyforce. Vi pratade mycket, flamsade och jag förstod nu hur alla andra spelare kände sig när de hade kul med sina vänner på SSO. För såhär kul hade jag aldrig haft!


När dagen då min SR tid skulle ta slut på Tatiana närmade sig, så berättade jag för allihop att jag redan hade ett konto sen tidigare. Renee Bluebridge. Jag loggade in på Renee (som jag inte gjort på ett BRA tag) och gick med i Silver Hunters.

Nu kunde jag ju helt enkelt inte bara lägga av med SSO, jag hade alldeles för underbara kompisar som väntade på mig varje dag! Så jag loggade in på Renee, tog hand om Snow, och alla tjejer hängde med mig i det lilla icke SR området. December kom, och även det nya: man kunde nu bli Lifetime Starrider! Det lockade mig så mycket, tänk att få fortsätta spela och inte behöva betala för det flera gånger utan bara EN gång?

Jag är så glad att jag lyckades övertala pappa.

Nu var SR-världen öppen för mig återigen och skulle, och kommer aldrig, stängas! Mirre var med mig den kvällen då jag loggade in som LT SR och hämtade LT-kläderna :D


Tiden flöt på nu, och mina vänners SR tider gick ut eftersom de inte skaffat LT. Jag blev själv kvar online och gjorde alla dagliga uppdrag. Runt nyår skaffade jag mig ett Facebook-konto till Renee, och både där, och inne i spelet, fick jag upp ögonen för en klubb som verkade riktigt härlig.
Northern Mountanin Legacy.
Jag visste att en som jag mött tidigare, Bethany Mountainstone, va med i klubben. Även Bambi Deerheart som jag lärde känna under december månad.
      Jag valde att ta det svåra beslutet, (mina gamla vänner var typ aldrig inloggade ändå) och lämna klubben jag var med i, för att fråga ägaren, fina Emma Southlord, om jag fick gå med.
      Jag tog kontakt med henne på Facebook eftersom jag hade sett att även hon skaffat ett. Efter lite småprat så gav Emma sitt godkännande, och dagen därpå (eller var det samma dag? xD) gick jag med. ♥


Det här var alltså i januari 2013.

Nu tog allting ännu mer fart än vad det gjort tidigare! Klubben var så stor! Massor av nya människor att lära känna och prata med. Man var aldrig ensam nu när man loggade in haha! Bland annat återförenades jag med Lana Skyforce här, vilket var en överraskning :3 Ja om jag ska berätta om allt roligt vi haft i NML så kmr inlägget bli ungefär 400 sidor långt ♥ Så jag besparar er det!

Men så kom den dagen då NML upplöstes. Och jag trodde aldrig, aldrig, aldrig att man kunde bli så ledsen över en så liten sak i ett spel. Det var hemskt, och jag saknar den tiden så mkt. R.I.P NML ♥ Jag gick snabbt med i Crystal Ghosts, som Rose Underland (som varit med i NML) skapade samma kväll som NML försvann. Många från NML gick med i CG, men en del försvann åt andra håll.

Återigen tiden flöt på, och våren tågade in i Sverige. Sedan, på min 1-årsdag den 4 april, så hände det fantastiska. Melissa Silverforce friade till mig! Så som man gjorde då ;)

Detta är en av de fulaste redigeringar jag gjort HAHA Menmen, hon gick t.o.m. ner på knä ♥♥

Ungefär en månad senare gifte vi oss! Och vi lever fortfarande lyckliga i alla våra dagar, visst Mel? ;)

Ytterligare en sommar flöt på och allt kändes helt okej! Men i juli 2013 (utan att gå in på detaljer), så gick jag och några fler ur CG av olika skäl. Samma dag så upplöste Rose klubben. Jag och många andra var förvirrade, vart skulle vi ta vägen nu? Mel skapade klubben Silver Feathers Legacy, som existerade i mindre än 12 timmar. Vi hade fått en inbjudan och vi gick med i klubben Rainbow Dragons.

Jag tror vi va med i Rainbow Dragons i cirka en vecka innan vi gick ur. Det kändes inte som en klubb för oss. Då tog vi initiativet, och Mel skapade återigen en klubb. Frost Mystery.
Den växte med storm, många gamla NML- och CG-are gick med i den! Och även nya som vi lärde känna! FM var en riktigt härlig tid, men även en utav mina svåraste utan att gå in på detaljer. Någon gång i början av november 2013 orkade inte Mel mer och hon upplöste klubben. 
 
Många blev väldigt förvirrade och mycket ledsna, och det blev även jag. Jag var lite osäker på vad jag ville nu, men efter ungefär en vecka gjorde jag det som jag inte gjort någon gång förut. Skapade en egen klubb. Den fick namnet (som jag blev väldgit nöjd med hehe) Lightning Wolves Order. Det kändes bra med klubben och vi började sakta växa, men något kändes inte rätt. Och kanske en vecka efter födseln av LWO, startade jag om klubben. Jag började sakta bygga upp den igen, med mycket mer självkänsla än förut! Efter en tid frågade jag Mel om hon ville vara klubbägare med mig, och det ville hon!
 
Tillsammans styrde vi LWO och allting kändes bra, tills hon lämnade LWO av olika anledningar. Självklart blev jag riktigt ledsen men jag kämpade på med klubben. LWO är även den första klubben som jag firat 1-årsdag med! Lyckan och glädjen jag kände över att ha hållit fast i klubben så länge var fantastisk. Men det var en sak som ingen annan förutom jag märkte av - min trötthet. Att vara en klubbägare kräver ansvar, massor av planering och engagemang. Efter 1 år och lite till (och att vara enstamstående ägare mer än 70-80% av LWO's tid) hade gjort mig fruktansvärt utmattad. Missförstå mig inte, jag gillade att vara klubbägare! Men det var allt jobb som hade gjort mig trött. Många sa till mig, "Jamen varför skaffar du inte en klubbledare då?". Det är faktiskt inte det enklaste heller. Om jag skulle ha en klubbledare till LWO så måste det vara en väldigt aktiv SSO-spelare och dessutom en person som var lika engagerad i klubben som jag. Och jag visste att det skulle jag inte kunna hitta. Så med ett fruktansvärt tungt hjärta gick jag ut med meddelandet till alla medlemmar den 1 december, LWO ska upplösas, och samma kväll tryckte jag på knappen.
 
 
Detta var i december 2014.
 
Detta är utan tvekan det sorgligaste ögonblicket i SSO för mig. Klubben hade gått så bra, alla trivdes och jag var så himla nöjd med vad jag hade uppnått! Men för mitt eget välmående var jag tvungen att upplösa den. Trots att jag saknar LWO varje dag så vet jag innerst inne att det var rätt beslut till 100%. Klubben tog upp för mycket av min tid helt enkelt.
 
Så nu var jag klubblös igen. Det gick flera dagar innan jag loggade in på SSO och fick uppleva känslan av ensamhet. Dagar förflöt som sedan blev veckor. Jag gick med i både Rebecca Waterbells klubb Southern Water Tribe och Caroline Winterdaughters klubb Silly Circus under den här perioden. Men jag hade ansökt till en klubb som jag velat testa sen en tid tillbaka, Shady Pearls. Amanda snappade upp min ansökan fort och jag fick gå med i klubben redan dagen efter jag skickat in min ansökan. Jag var med i lite mindre än en månad innan jag lämnade SP dock. Det kändes inte riktigt 100% rätt och IRL hade börjat dra mer vilket gjorde att jag inte kunde logga till alla event. Så jag lämnade.

Samma kväll som jag lämnade skapade Amanda Fastdaughter dock sin första klubb, Sun Chariots, som jag gick med i direkt! Amanda, jag och Dakota Youngfield stod som ägare över denna nya klubb.Det dröjde dock inte länge förrän något inte kändes 100% rätt och vi bytte faktiskt namn på klubben till Saturn Protectors. Men det var som att något hade hänt när LWO upplöstes, ingen i klubben hade samma sug att spela SSO längre. Alla blev alltmer oaktiva och tillslut upplöstes klubben och alla gick åt skilda håll.
 
Det var nu mars 2015, och jag gick in i min oaktivaste tid på SSO någonsin. Jag loggade in typ 1 gång under en 2 veckors intervall, sen dröjde det 2-3 veckor innan jag loggade in igen. Spelet drog inte alls och jag hade ingen lust att spela överhuvudtaget. Trots det så stannade jag, och medan jag var såhär oaktiv gick jag med i Tiffany Bluewoods oaktiva klubb Jolly Heroes. När sommaren närmade sig vet jag inte vad som hände men jag fick lite mer lust att spela. I maj/juni började jag på allvar ladda upp videoklipp på min YouTube-kanal och de gjorde succe. Det gjorde att jag började spela mer och bli mer aktiv.
 
Jag kände därför att jag inte kunde stanna kvar i en oaktiv klubb, därför ansökte jag till en klubb som kändes väldigt intressant - Walking Eagles. Ella Nightcamp som jag lärt känna i LWO hade gått med i den och hon rekommenderade WE varmt. Den 30 juli 2015 gick jag med i WE!
 
 
Det tog ett tag innan jag gled in i gänget och lärde känna alla men det var verkligen värt det! Idag är det vår 2016 och jag är fortfarande med i WE :D Jag trivs som fisken i vattnet, alla är underbara och fantastiska individer. Och den 4 april i år har jag spelat SSO i 4 år... det är ju inte klokt.
 


Så detta är Rännan Blåbros historia hittills! Om du inte har läst, well fy på dig x) Har tagit typ en timme att skriva allt ur hjärtat! Om du har läst, hihi, vill du ha en kram?